Drygt åtta månader, nyfiken och underbar!

Jag skriver visst inte så ofta Nora, det är nog för att vi har dagarna fulla av bus, lek, mys och mat. Och på kvällarna jobbar mamma ganska mycket.

Äntligen har det blivit vår. Din första vår, Nora! Vi är ute så mycket det går, men det blåser ganska mycket. Du tycker det är spännande att sitta med i sandlådan och du gillar verkligen att gunga! Två tänder till har spruckit igenom och du tar dig framåt, men du kryper inte. Du kan vinka, klappa händerna och "sjunga". Du pratar inte så ofta, men du vet var lampan är.

"Var är lampan, Nora?" frågar Siri. Men då skrattar du bara åt henne. Ni är så söta ihop, kärleken mellan er är så otvungen och vacker.

Du har blivit en liten tjej, Nora. Du sitter och plockar och pillar med olika saker. Vänder och vrider och utforskar. Stoppar i munnen. Ser hur Siri gör och vill göra lika. Du är underbar, Nora. Du är allt jag någonsin drömt om!