Älskade Nora

Du har två små blåmärken, Nora, ett på varje hand. Du har kloka, vackra, mörkt blå ögon, en perfekt liten näsa och en söt, pussvänlig mun.

Du hickar om kvällen, precis som du gjorde när du låg i min mage. Du sprattlar med ditt vänsterben när du är hungrig, du gnyr och knorrar lite.

Du är född in i en familj med en storebror, en storasyster, en pappa och en mamma. Du är född in i en familj som älskar dig villkorslöst, som alltid vill ditt bästa.

Din storebror, som skulle varit två år, får du aldrig träffa. Han dog när han var en liten, liten pojke och han har lämnat ett stort tomrum. Men han har också lämnat en stor visdom. Din syster - som är ett år - har du ju redan träffat. Det första hon gjorde var att peta dig i ögat och säga "göga". Hon älskar dig, hon vill pussa dig, krama dig, klappa dig och att du ska vara med hela tiden. Du får försöka ha överseende med att hon är lite hårdhänt, för det är bara av kärlek.

Om dagarna när Siri är vaken är det full fart och emellanåt hög ljudnivå. Din syster är en livfull och energirik liten tjej! Men tiden om kvällen när hon somnat, när du ligger i min famn och tuttar och jag tittar på dig och smeker ditt ansikte, är bara din och min, Nora. Ditt bröst rör sig i takt med dina små jämna andetag mot mitt. Din näsa andas varm luft din lilla hand greppar mitt finger.

Du är så vacker, Nora. Du är så vacker!